Bilder av äldre män– från reklamens aktiva åldringar till litteraturens surgubbar

Tiden går och pandemin består tyvärr. När Covid-19 plötsligt drabbade världen var vi i den svenska forskargruppen mitt inne i intervjuandet och pandemin ställde till problem. Under hösten har vi valt att slutföra de sista gruppintervjuerna per telefon eller digitalt. Det har fungerat förvånansvärt bra och vi är nu klara med intervjuandet och arbetar med analyser av intervjumaterialet. Att analysera ett rikt intervjumaterial är spännande – och tar mycket tid! Det finns många intressanta infallsvinklar att studera. 

Under vintern har vi bland annat arbetat med ett bokkapitel till en antologi om åldrande och media. I kapitlet vi skriver om hur männen vi intervjuat diskuterar reklam där äldre män förekommer. Forskningen visar att äldre personer generellt är osynliga i media och reklam. Skildringarna av äldre män verkar ha förändrats en del över tid, från stillasittande farfarsfigurer till mer aktiva och virila äldre män. I intervjuerna visade vi några olika exempel på reklam med äldre män, bland annat reklam med karaktären ICA-Stig. Reklamen väckte en massa intressanta diskussioner om vad de innebar att åldras som man och hur man upplevde bilderna i reklamen. 

 Man noterade bland annat hur synen på äldre män förändrats. Förr såg man det som att ”män åldras med värdighet” och mognade ”Som ett bättre rödvin, det blir bara bättre med åren”, som några av våra intervjudeltagare uttryckte det. Idag menade några dock att det var ett annat fokus på mäns åldrande, att de skulle ta hand om sig själva också. Men bilden av den aktiva åldrande mannen var inte något alla entydigt identifierade sig med.  Några framhöll att det var löjligt att försöka framstå som yngre än man i själva verket var och att man inte kände igen sig i bilden av “hurtbullen” i en av reklamerna vi visade.  

Just nu arbetar vi med en artikel om hur de män vi intervjuat upplevde läsningen av En man som heter Ove av Fredrik Backman. Förutom analys av intervjuerna håller Linn också på med litteraturanalys av Fredrik Ekelunds roman Q tillsammans med litteraturvetaren Sam Holmqvist. Denna roman är en skildring av hur åldrandet kan leda in på nya stigar. Huvudkaraktären Fredrik som levt sitt liv som man kommer ut som transperson efter 60 och börjar utforska sitt kvinnliga jag Marisol. 

Karin  har skrivit en artikel om Jan Myrdals Ett sista anstånd, Jörn Donners Sista striden och Ulf Lundells dagboksseire Vardagar. Autofiktion har blivit en genre med stort genomslag i samtiden och där även mäns åldrande utforskas.  Här kan ni kan ni läsa artikeln av Karin. (sidan 100 och framåt). Karin har även skrivit en artikel om Ulf Lundells Vardagar som ni kan läsa här.

Jeff Hearn som deltar i det svenska forskarteamet  har nyligen släppt en bok om ålder och arbete som heter Age at work.  

Under våren håller vi i en seminarieserie där forskare från olika europeiska länder presenterar sin pågående forskning och manlighet och åldrande i litteratur, film och levt liv. Seminarierna är öppna för alla och det går att läsa mer och registrera sig här.Det första seminariet i serien finns att titta på här.

“Kallar vi oss gubbar?” – liten uppdatering om vad som hänt i projektet under vintern

Under vintern träffade Linn och Karin från forskarteamet tre grupper av män i åldrarna 75-99 år för intervjuer om hur man upplever åldrandet som man. Det var fantastiskt spännande intervjuer där allt mellan himmel och jord diskuterades, till exempel om man kallar sig själv för gubbe, vad skillnaden är mellan att vara 60 och 80, och hur man upplever kroppen och dess krämpor som äldre man. Vi har också tillsammans med två av grupperna läst boken En man som heter Ove av Fredrik Backman, som en skildring av manligt åldrande i populärlitteraturen. Vi i forskargruppen ser fram emot att analysera boken och skriva mer om våra deltagares tolkningar av den framöver. 

I februari var projektledaren Linn på Bar Ilan University i Tel Aviv och träffade forskarna från de andra europeiska forskargrupperna för att diskutera resultaten från de intervjuer vi gjort så här långt. Skillnaderna mellan länderna är på vissa sätt stora och därmed också villkoren för mäns åldrande. Till exempel är skillnaderna i medellivslängd mellan länder som Sverige och Estland påtagliga, så när man betraktas som gammal ser ju därför väldigt olika ut. 

En annan intressant jämförelse är hur manligheten i de olika länderna formats i relation till ländernas kultur och historia. Om man jämför Sverige och Israel har till exempel israelisk manlighet formats i relation till militären som organisation och till krig och konflikter i regionen, medan svensk manlighet formats i relation till långvarig fredstid, socialdemokratins folkhemsbygge och ideal om jämlikhet och jämställdhet. Ett första intryck från intervjuerna är att de män som intervjuades i Israel och Estland var mer benägna att betona sig själv som fortsatt aktiva och att nedtona kroppsligt åldrande och krämpor i jämförelse med de män vi intervjuat i Sverige. Kanske kan detta förstås i relation till olika normer och förväntningar på manlighet i de olika nationella och kulturella kontexterna? Det här något för oss att utforska vidare. 

I mitten av mars kom corona-viruset att förändra tillvaron för många och vi var tvungna att hastigt skjuta upp kommande intervjuer på en obestämd framtid. Det känns naturligtvis tråkigt men framför allt har vi just nu tankarna hos alla er som tvingas till isolation och oro för den egna och närståendes hälsa. Vi kommer återuppta intervjuerna så snart det är möjligt och under tiden kommer vi att analysera de intervjuer vi gjort samt utvalda filmer och böcker om äldre män och manligt åldrande. Här kan ni läsa en text som Karin skrivit till magasinet Äldre i centrum om åldrande och manlighet i Ulf Lundells Vardagar-serie.


Uppstart för projektet!

Uppstartsmöte med de andra europeiska forskargrupperna i Graz 2019.

Hösten har inneburit uppstartsförberedelser för projektet. Vi i forskargruppen har ägnat oss åt inläsning, både av aktuell skönlitteratur och tidigare forskning om manlighet och åldrande. Bland annat har vi läst Edvard H. Thompsons Men, masculinities and ageing som kom ut förra året (Karin, som är en del av forskarteamet kommer snart ut med en recension av den som vi kommer länka till här).

I september var några av oss i forskargruppen också och såg pjäsen Arg gubbe, en monolog med Michael Segerström, för inspireras kring vilka representationer av mäns åldrande som finns i kulturen just nu.

Under hösten har vi också arbetat med förberedelser inför att sätta igång med de första fokusgruppsintervjuerna. Det här är ett arbete som görs i samarbete med de andra europeiska forskargrupperna som ingår i projektet och genererar många spännande frågor: Vilka frågor kan vi ställa till deltagarna, vilka skillnader finns i de olika kulturella kontexterna till exempel?

Följ gärna projektet på Twitter @EuMascage för uppdateringar om vad som händer även i de andra länderna som deltar.

Create your website with WordPress.com
Get started